förträfflig

Swedish

Etymology

From German vortrefflich, equivalent to för- +‎ träfflig.[1] Cognate with Danish fortræffelig, Norwegian Bokmål fortreffelig, Norwegian Nynorsk fortreffeleg, Dutch voortreffelijk.

Pronunciation
  • IPA(key): /fœ(r)ˈʈrɛflɪ(ɡ)/

Adjective

förträfflig (comparative mer förträfflig, superlative mest förträfflig)

  1. excellent, splendid
    Synonyms: utmärkt, fantastisk, prima, utsökt, briljant

Declension
Inflection of förträfflig
Indefinite Positive Comparative Superlative2
Common singular förträfflig mer förträfflig mest förträfflig
Neuter singular förträffligt mer förträffligt mest förträffligt
Plural förträffliga mer förträffliga mest förträffliga
Masculine plural3 förträfflige mer förträffliga mest förträffliga
Definite Positive Comparative Superlative
Masculine singular1 förträfflige mer förträfflige mest förträfflige
All förträffliga mer förträffliga mest förträffliga
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.
2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
3) Dated or archaic

References
  1. förträfflig in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.