längta

Swedish

Verb

längta (present längtar, preterite längtade, supine längtat, imperative längta)

  1. long (to wait, to aspire)
    Barnen sade att de redan längtade till jul.
    The children said they were already longing for Christmas.
  2. (with "efter") long for; miss someone or have a desire for
    De älskande längtade efter varandras sällskap.
    The lovers longed for each other's company.

Conjugation
Conjugation of längta (weak)
Active Passive
Infinitive längta längtas
Supine längtat längtats
Imperative längta —
Imper. plural1 längten —
Present Past Present Past
Indicative längtar längtade längtas längtades
Ind. plural1 längta längtade längtas längtades
Subjunctive2 längte längtade längtes längtades
Participles
Present participle längtande
Past participle längtad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

See also

Further reading

Anagrams
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.